Eget system eller standardprogram är ett val mellan att hyra eller köpa ett färdigt program som många företag använder och att låta bygga ett system efter ert eget sätt att arbeta. För de flesta mindre företag är standardprogrammet rätt för det som alla företag gör likadant, som bokföring och lön. Ett eget system lönar sig först för det som är ert eget: hur ni tar in förfrågningar, räknar offerter eller planerar jobb.
Valet är sällan antingen eller. Många företag kör färdiga program för det mesta och har en egen del, eller en koppling, där de färdiga inte räcker. Det är också så vi bygger webbappar: den egna delen ska fungera ihop med det ni redan har. Vad en webbapp är och vilka tecken som visar att det kan vara dags står i guiden om webbappar. Den här artikeln handlar om själva beslutet.
Vad är ett standardprogram?
Ett standardprogram, eller standardsystem, är ett program som är gjort för många kunder med likartade behov. Alla använder samma program, och leverantören bestämmer vad det kan och hur det utvecklas. I dag hyrs de flesta som molntjänster med abonnemang, så kallad SaaS. Bokföringsprogram, CRM-system, tidrapportering och bokningssystem är vanliga exempel.
Ett affärssystem är ett standardprogram som samlar flera delar av verksamheten, ofta ekonomi, order, lager och inköp, i samma system. Ett verksamhetssystem är ett bredare ord för det system en verksamhet styrs med, och det kan vara både färdigt och eget.
Vad är ett eget system?
Ett eget system, ofta kallat skräddarsytt system, är ett program som byggs för ett enda företag. Det gör det ni behöver och inget annat, och det ändras när ert arbetssätt ändras. I dag byggs ett eget system för ett mindre företag oftast som en webbapp, som används i webbläsaren på datorn och i mobilen.
Ett eget system behöver inte ersätta allt. Oftast täcker det en del, till exempel förfrågningar och offerter, och skickar sedan vidare till bokföringen eller kalendern.
Fyra vägar att välja mellan
Frågan ställs ofta som eget eller färdigt, men i praktiken finns det fyra vägar.
| Väg | Så fungerar det | Passar när | Se upp med |
|---|---|---|---|
| Standardprogram som det är | Ni använder programmet som det är byggt | Det gör nästan allt ni behöver och arbetssättet passar | Priset per användare och att ni följer leverantörens ändringar |
| Anpassat standardprogram | Programmet ställs in eller byggs ut med tillägg för er | Programmet passar i grunden men saknar något | Anpassningar som måste göras om när leverantören uppdaterar |
| Standardprogram med koppling | Färdiga program kopplas ihop så att uppgifter flyttas själva | Varje program är bra men de pratar inte med varandra | Att kopplingen sköts och står i företagets namn |
| Eget system | Ett system byggs för ert arbetssätt | Inget färdigt passar, eller det här är det som gör er annorlunda | Att någon måste sköta och utveckla systemet, och vem som äger koden |
Den tredje vägen glöms ofta bort. När två program inte pratar med varandra är det lätt att tro att ett av dem måste bytas, men ofta räcker det att koppla ihop dem. Hur det går till, och vad en koppling kräver, står i artikeln om systemintegration och API.
När räcker ett standardprogram?
Ett standardprogram är rätt val när det ni gör är detsamma som hos de flesta andra företag. Bokföring, lön och moms följer regler som är lika för alla, och där har de färdiga programmen redan gjort jobbet. Det vore dyrt och onödigt att bygga ett eget bokföringsprogram.
Välj ett standardprogram när:
- programmet gör det ni behöver utan att ni måste ändra hur ni arbetar
- det handlar om något som styrs av regler, som bokföring och lön
- ni behöver komma igång direkt
- antalet användare är litet, så att priset per användare inte växer sig stort
- er redovisningskonsult eller era anställda redan kan programmet
Det är också det de flesta letar efter. När vi tittade på sökningarna i Sverige i november 2026 söktes "affärssystem" omkring 880 gånger i månaden, medan "skräddarsytt system" och "eget system" låg kring eller under Googles mätgräns.
När lönar sig ett eget system?
Ett eget system lönar sig när det ni gör inte liknar det de färdiga programmen är byggda för, eller när ni betalar för mycket för det lilla ni använder.
Det här talar för ett eget system:
- Ni har provat färdiga program, och de tvingar fram ett arbetssätt som inte passar er
- Det som skiljer er från konkurrenterna, som hur ni räknar offerter eller planerar jobb, finns inte i något färdigt program
- Ni betalar per användare för många som bara behöver en liten del
- Ni har flera program och kalkylblad som tillsammans gör något ett enda verktyg kunde göra
- Ni behöver bestämma själva var uppgifterna ligger och vem som når dem
En bra tumregel är att köpa det som alla gör likadant och bygga det som är ert eget. Ett eget system behöver inte heller byggas färdigt på en gång. Börja med den del som skaver mest och bygg vidare när den sitter.
Kostnaden över tid
Standardprogram ser billigare ut, och för det mesta är de det. Men jämförelsen ska göras över flera år, och den första fakturan säger lite om det. Ett standardprogram är en löpande kostnad som ofta växer med antalet användare. Ett eget system kostar mer i början och sedan det som drift och vidareutveckling kostar.
Ett räkneexempel med påhittade siffror visar hur ni kan räkna. Säg att ett program kostar 300 kr per användare och månad och att ni är 10 som använder det. Det blir 3 000 kr i månaden, 36 000 kr om året och 180 000 kr på fem år, om priset inte höjs och ni inte blir fler. Jämför det med vad ett eget system kostar att bygga, plus drift och ändringar under samma fem år. Sätt in era egna siffror.
Det som brukar glömmas bort i kalkylen:
- Tillägg och moduler. Funktionen ni behöver kan ligga i en dyrare nivå eller i ett tillägg.
- Anpassningar. Ett standardprogram som byggs om mycket kan bli dyrt, eftersom anpassningarna måste ses över när leverantören uppdaterar.
- Tiden. Timmar som går åt till att föra över uppgifter mellan program och kalkylblad kostar också, även om de inte syns på en faktura.
- Drift och underhåll. Ett eget system behöver skötas, uppdateras och ibland ändras. Räkna med det från början.
Vem äger systemet och koden?
Med ett standardprogram äger ni inte programmet. Ni har rätt att använda det så länge ni betalar, på leverantörens villkor. Uppgifterna ni lägger in ska vara era, men det är avtalet som avgör hur ni får ut dem.
Med ett eget system är frågan vem som äger koden. Datorprogram skyddas av upphovsrätt enligt upphovsrättslagen (1960:729). Lagen har en särskild regel för anställda i 40 a §: "Upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas av en arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida inte något annat har avtalats."
Regeln gäller alltså den som är anställd. Låter ni en byrå eller en konsult bygga systemet är det avtalet som styr vem som äger och får använda koden. Skriv därför in det i avtalet innan arbetet börjar. Det här är ingen juridisk rådgivning, men frågan bör ställas varje gång. Samma princip gäller domänen och kontona, som vi skriver om i vem äger domänen?
Data, export och byte
Vad ni väljer i dag behöver inte gälla för alltid. Det som avgör hur lätt det är att byta senare är om ni får ut era uppgifter.
Fråga innan ni bestämmer er:
- Kan vi exportera alla våra uppgifter, i ett format som andra program kan läsa?
- Har systemet ett API, så att det går att koppla till andra system?
- Vad händer med uppgifterna om vi säger upp avtalet, eller om leverantören slutar?
- Var lagras uppgifterna, och vem har tillgång till dem?
- Står konton, licenser och nycklar i företagets namn?
Hanterar systemet personuppgifter om era kunder gäller GDPR, oavsett om programmet är färdigt eller eget. Flytta och spara bara det som behövs.
Ersätta kalkylblad med ett eget system
Ofta är det ett kalkylblad som ska ersättas, och ett eget system är ett vanligt steg därifrån. Tänk på att ekonomin bör ligga kvar i bokföringsprogrammet. Enligt bokföringslagen (7 kap. 2 §) ska räkenskapsinformation bevaras "fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades". Låt därför det egna systemet sköta offerter, jobb och kunder och skicka fakturaunderlaget till bokföringsprogrammet, där underlagen sparas som de ska.
Kan man börja med ett standardprogram och bygga eget senare?
Ja, och det är ofta klokt. Ett standardprogram visar snabbt vad ni faktiskt använder och var det skaver. Det blir ett bra underlag när ni bestämmer vad första versionen av ett eget system ska göra, se MVP och hur ett system tas fram. Kontrollera bara från början att ni kan få ut era uppgifter, så att de kan flyttas med när det blir dags. Samma sak gäller om ni bygger en första app själva i ett verktyg för low code eller no code.
Det går också att gå åt andra hållet. Ett eget system kan ersättas av ett färdigt program om ett sådant dyker upp som passar, så länge ni äger koden och uppgifterna.
Så gör vi på Webb+
Berätta hur ni arbetar i dag, så säger vi rakt ut om en webbapp är värd pengarna eller om ett färdigt program räcker. När vi bygger en webbapp kopplas den till det ni redan har, till exempel Fortnox, BankID, kort och Swish. Arbetet görs till fast pris, allt står i ert namn och det finns ingen kostnad per användare. Läs mer om hur vi bygger webbappar, eller kontakta oss och berätta vad som skaver.
Vanliga frågor om eget system eller standardprogram
Vad är skillnaden mellan standardsystem och skräddarsytt system?
Ett standardsystem är gjort för många företag, och leverantören bestämmer vad det kan. Ett skräddarsytt system byggs för ett enda företag och gör det ni behöver. Standardsystemet är snabbare att komma igång med, medan det skräddarsydda passar ert arbetssätt bättre.
Vad kostar ett eget system?
Det beror på hur mycket systemet ska göra. Jämför alltid över flera år: vad ett standardprogram kostar per användare och månad, mot vad ett eget system kostar att bygga och sköta. Vanliga prisnivåer står i Vad kostar en webbapp?. Hos oss görs webbappar till fast pris, som vi berättar om på sidan om webbappar.
Vem äger koden till ett eget system?
Skrivs koden av en anställd som en del av arbetet övergår upphovsrätten till arbetsgivaren, enligt 40 a § upphovsrättslagen, om inget annat har avtalats. Köper ni systemet av en byrå avgör avtalet. Skriv därför in äganderätten i avtalet.
Vilket affärssystem passar ett litet företag?
För de flesta små företag räcker ett bokföringsprogram med de tillägg som behövs, kopplat till de andra program som används. Ett stort affärssystem som samlar allt i ett lönar sig sällan för ett litet företag.
Måste vi byta system när två program inte pratar med varandra?
Nej, ofta räcker det att koppla ihop dem med en färdig integration eller en egen koppling mot programmens API. Ett byte är rätt först när programmet saknar API eller inte passar ert arbetssätt.
Sammanfattning
- Köp standardprogram för det som alla gör likadant, som bokföring och lön
- Bygg eget för det som är ert eget, som hur ni tar in förfrågningar och räknar offerter
- Det finns fyra vägar: standard, anpassat standard, standard med koppling och eget system
- Jämför kostnaden över flera år och räkna med priset per användare
- Skriv in vem som äger koden i avtalet, och se till att ni kan få ut era uppgifter
- Låt bokföringen ligga kvar i bokföringsprogrammet och koppla det egna systemet dit




