Tillgänglighetsdirektivet är en EU-regel som i Sverige blev lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Den gäller sedan 28 juni 2025 och kräver att bland annat e-handel, banktjänster och vissa transporttjänster till konsumenter går att använda för alla, även för den som ser dåligt eller inte kan använda en mus. Mikroföretag är undantagna.
En vanlig hemsida för företag som bara berättar om företaget och har ett kontaktformulär omfattas troligen inte. Men samma saker som lagen kräver gör sajten bättre för alla besökare och för Google. Den här guiden går igenom vem lagen gäller, vad den kräver och hur du själv kan testa din hemsida.
Vad är tillgänglighetsdirektivet?
Tillgänglighetsdirektivet, (EU) 2019/882, är ett EU-direktiv om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Ett EU-direktiv är ett beslut som alla medlemsländer måste föra in i sina egna lagar. I Sverige gjordes det genom lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet, som började gälla 28 juni 2025.
På engelska heter direktivet European Accessibility Act, och det är därför du ibland ser förkortningen EAA. Målet är dels att personer med funktionsnedsättning ska kunna handla, betala och resa på samma villkor som andra, dels att reglerna ska vara likadana i hela EU.
Lagen är ny för privata företag. Myndigheter, kommuner och regioner har haft liknande krav på sina webbplatser sedan 2019 genom en annan lag, som vi tar upp längre ner.
Vilka omfattas av tillgänglighetsdirektivet?
Tillgänglighetsdirektivet omfattar sju typer av tjänster som riktar sig till konsumenter, plus en rad produkter som datorer, telefoner, betalterminaler och läsplattor. För de flesta företag är det e-handeln som spelar roll. Listan står i lagens 4 §.
| Tjänst | Exempel |
|---|---|
| E-handel | Webbutiker och appar där konsumenter köper varor eller tjänster |
| Banktjänster för konsumenter | Betalningar, lån, sparande |
| Elektronisk kommunikation | Telefoni och internetabonnemang |
| Tillgång till tv och strömmade medietjänster | Tv-appar, beställ-tv |
| E-böcker | Försäljning och läsprogram för e-böcker |
| Persontransporter | Webbplatser, appar, e-biljetter och reseinformation för buss, tåg, flyg och båt |
| Biljett- och incheckningsautomater | Självbetjäningsterminaler i kollektivtrafiken |
PTS har tillsyn över e-handel, banktjänster och elektronisk kommunikation. För de andra tjänsterna ansvarar andra myndigheter, till exempel Mediemyndigheten för tv-tjänster och Myndigheten för tillgängliga medier för e-böcker.
E-handel mot konsumenter
Lagen definierar e-handelstjänster som tjänster som erbjuds på distans, via webbplats eller app, "i syfte att ingå ett konsumentavtal". Säljer du varor eller tjänster till privatpersoner via en webbutik omfattas du alltså, om företaget inte är ett mikroföretag.
Gäller det en hemsida utan webbshop?
Troligen inte, men det beror på vad sajten gör. Lagen säger inte uttryckligen var gränsen går, så här är vår tolkning av definitionen:
- Information och kontaktformulär: omfattas troligen inte. Ingen konsument ingår ett avtal på sajten.
- Offertförfrågan: omfattas troligen inte. Avtalet ingås senare, till exempel när kunden godkänner offerten via mejl.
- Onlinebokning där kunden bokar och betalar en tjänst: kan omfattas. En frisör, ett gym eller en hantverkare där privatpersoner bokar och betalar på sajten ingår avtal på distans.
Artikeln förklarar lagen men är ingen juridisk rådgivning. Är du osäker på ditt fall, fråga PTS, som har tillsyn över e-handeln.
Säljer ni bara till företag?
Då gäller tillgänglighetslagen inte er sajt. Lagen gäller tjänster "när de är avsedda för konsumenter", och med konsument menas en privatperson som inte handlar i sin näringsverksamhet. En grossist eller ett byggföretag som bara säljer till andra företag står utanför.
Undantaget för mikroföretag
Tjänster från mikroföretag behöver inte uppfylla kraven (10 §). Ett mikroföretag har enligt lagen färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning på högst 2 miljoner euro, alltså drygt 20 miljoner kronor.
Ett företag med åtta anställda och en webbutik som omsätter 12 miljoner kronor är alltså undantaget. Ett företag med 15 anställda är det inte, oavsett omsättning. Undantaget gäller bara tjänster. Den som tillverkar eller säljer produkter som omfattas har fortfarande krav på sig.
Offentlig sektor har en egen lag
Myndigheter, kommuner och regioner omfattas av lagen (2018:937) om tillgänglighet till digital offentlig service, ofta kallad DOS-lagen. Där har Digg tillsyn. DOS-lagen kräver bland annat en tillgänglighetsredogörelse, en sida där organisationen beskriver hur tillgänglig webbplatsen är och vilka brister som finns. Det är därför så många myndighetssajter har en sådan sida.
Vad kräver lagen?
Lagen kräver att tjänsten uppfyller krav på tillgänglighet för information, användargränssnitt och funktion (6 §). I praktiken betyder det att en webbutik ska gå att använda med tangentbord och skärmläsare, ha tillräcklig kontrast, beskriva bilder i text och ha formulär som går att förstå. Hur bilderna beskrivs står i artikeln om alt-text.
Lagen räknar inte upp tekniska detaljer. Det gör standarden EN 301 549, som enligt PTS täcker en stor del av kraven. För webbplatser bygger EN 301 549 på WCAG 2.1 på nivå AA. Den som följer WCAG 2.1 AA har därför gjort det mesta.
Utöver själva tillgängligheten kräver lagen tre saker av företaget som erbjuder tjänsten:
- Information om tillgängligheten. Leverantören ska ta fram information om hur tjänsten uppfyller kraven (25 §). Många webbutiker lägger den i sina köpvillkor eller på en egen sida.
- Löpande ansvar. Tjänsten ska fortsätta att uppfylla kraven när sajten ändras (24 §). Upptäcks en brist ska den rättas, och tillsynsmyndigheten ska få veta.
- Dokumenterade undantag. Den som menar att kraven skulle bli en "oproportionerligt stor börda" kan slippa dem, men måste dokumentera bedömningen och meddela PTS (7–8 §). Undantaget ska vara så litet som möjligt och bara gälla så länge det behövs.
Övergångsregler
- En tjänst som levereras enligt ett avtal som slöts före 28 juni 2025 får fortsätta till avtalet löper ut, men längst till 27 juni 2030.
- Lagen gäller inte förinspelad video och ljud eller dokument, till exempel pdf-filer, som publicerades före 28 juni 2025. Den gäller inte heller arkiverat innehåll som inte har ändrats sedan dess.
- Innehåll från tredje part som företaget varken betalar för, utvecklar eller styr över omfattas inte (5 §).
En webbutik som byggdes 2023 får alltså inga undantag bara för att den är äldre. Det som säljs i dag ska gå att köpa för alla.
Vad är WCAG?
WCAG, Web Content Accessibility Guidelines, är de internationella riktlinjerna för tillgängligt webbinnehåll. De ges ut av webbens standardorganisation W3C och är grunden för både EN 301 549 och den svenska lagen. Riktlinjerna består av fyra principer:
| Princip | Vad det betyder | Exempel |
|---|---|---|
| Möjlig att uppfatta | Innehållet ska gå att ta till sig med fler än ett sinne | Bilder har en textbeskrivning (alt-text) och text har tillräcklig kontrast mot bakgrunden |
| Hanterbar | Allt ska gå att använda på flera sätt | Hela sajten går att använda med tangentbordet, utan mus |
| Begriplig | Innehåll och funktioner ska vara lätta att förstå | Formulär har tydliga etiketter och felmeddelanden säger vad som är fel |
| Robust | Koden ska fungera med olika hjälpmedel | Knappar och länkar är riktiga knappar och länkar, så att skärmläsare förstår dem |
Nivåerna A, AA och AAA
Varje krav i WCAG har en nivå. A är grundnivån, AA är den nivå som lagar och upphandlingar kräver, och AAA är den högsta, som sällan går att nå för en hel sajt. När någon säger att en sajt "uppfyller WCAG" menar de nästan alltid nivå AA.
WCAG 2.1 och 2.2
WCAG 2.1 kom 2018 och är den version som EN 301 549 bygger på i dag. WCAG 2.2 kom i oktober 2023 och är den senaste versionen. Den lägger till nio krav, bland annat att knappar och andra klickytor ska vara minst 24 × 24 pixlar, att fokusmarkeringen inte får döljas av andra delar av sidan och att inloggning inte ska kräva att man minns ett lösenord eller skriver av en kod utan hjälp. Bygger du nytt i dag är det klokt att följa 2.2, eftersom den innehåller allt i 2.1.
W3C arbetar med en helt ny version, WCAG 3, men den är ett utkast och gäller inte.
Finns WCAG på svenska?
Det finns en auktoriserad svensk översättning av WCAG 2.0 på W3C:s webbplats. För de nyare versionerna är Diggs webbriktlinjer den bästa svenska källan. De förklarar kraven och hur EN 301 549 och WCAG hänger ihop.
Vad händer om man inte följer lagen?
PTS börjar med att be företaget rätta bristen inom en viss tid (32 §). Rättas den inte kan PTS besluta om ett föreläggande, och det kan förenas med vite (35 §). PTS kan också ta ut en sanktionsavgift på mellan 10 000 och 10 miljoner kronor, beroende på hur allvarlig och omfattande bristen är (37 och 39 §§). I ringa fall tas ingen avgift ut.
Tillsynen sker alltså i steg. Den som rättar en brist när PTS påpekar den har goda chanser att slippa avgift.
Så testar du din hemsida själv
Du kan själv hitta de vanligaste felen på en halvtimme, utan att kunna koda. Ett automatiskt test hittar bara en del av felen. Resten kräver att du provar sajten på samma sätt som de som behöver den. Börja med startsidan, en viktig undersida och sajtens formulär.
| Kontroll | Så gör du | Vanligt fel |
|---|---|---|
| Automatiskt test | Öppna sidan i Chrome, högerklicka, välj Inspektera, fliken Lighthouse och kategorin Tillgänglighet | Låg kontrast, bilder utan alt-text, knappar utan namn |
| Tangentbord | Klicka i adressfältet och tryck Tab genom hela sidan | Man ser inte var man är, menyn går inte att öppna, man fastnar i en ruta |
| Hoppa till innehållet | Tryck Tab en gång på en ny sida | Ingen länk som hoppar förbi menyn |
| Skärmläsare | Slå på VoiceOver (Cmd + F5 på Mac) eller NVDA på Windows och lyssna på startsidan | Länkar som bara heter "Läs mer", bilder som läses upp som filnamn |
| Zoom | Zooma till 200 % och prova i mobilen | Text som klipps av, sidan måste scrollas i sidled |
| Kontrast | Titta på ljus text mot ljus bakgrund och text ovanpå bilder | Grå text på vitt, vit text på foto |
| Rubriker | Kontrollera att sidan har en H1 och att rubrikerna kommer i ordning | Rubriker som bara är fet text |
| Formulär | Fyll i fel med flit och skicka | Fält utan etikett, fel som bara visas med röd färg |
| Video | Se om filmerna har textning | Ingen textning eller syntolkning |
Det mesta här hjälper också i mobilen. Läs mer om det i guiden om mobilanpassad hemsida, och om laddtiden i varför hemsidan är långsam.
Vårt eget test
Vi gjorde samma test på nya webbplus.se den 17 november 2026, på startsidan, sidan om hemsidor och kontaktsidan.
- Lighthouse: 100 av 100 för tillgänglighet på alla tre sidorna.
- Tangentbord: vi tabbade genom alla 69 tabbstopp på startsidan och alla på de andra sidorna. Ingenstans fastnade fokus, och fokus syntes hela tiden, antingen som en ram runt länken eller runt hela kortet.
- Hoppa till innehållet: första tabbstoppet på varje sida.
- 320 pixlar breda: ingen sida behövde scrollas i sidled.
- Formulär: alla fält har etiketter, och namn, e-post och telefon fylls i automatiskt.
- Namn på länkar och knappar: alla har ett namn som en skärmläsare kan läsa upp, och ingen heter bara "Läs mer".
Två saker rättade vi under granskningen inför lanseringen. Korten för artiklar och kundcase fick länknamn som en skärmläsare kan läsa upp, och kryssrutan i kontaktformuläret fick en större klickyta, så att hela raden med texten går att trycka på.
Därför lönar sig tillgänglighet även när lagen inte gäller
Det mesta som gör en sajt tillgänglig gör den också bättre för Google. Rubriker i rätt ordning, alt-text på bilder, länktexter som säger vart de leder och kod som går att läsa hjälper sökmotorn att förstå sidan. Det är samma grund som i teknisk SEO, och samma saker som gör att AI-tjänster som ChatGPT kan läsa sidan.
Fler kan också använda sajten, till exempel den som ser sämre med åren eller sitter i solen med mobilen. Den som inte kan använda en sajt hör sällan av sig utan går till nästa företag.
Ska du bygga en ny hemsida för företaget är det billigast att ha med tillgängligheten från början: tangentbord, kontrast, etiketter och rubriker. Det kostar nästan ingenting extra i ett nytt projekt men mycket mer att rätta i efterhand. Mer om vad som avgör om en sajt fungerar för besökarna finns i guiden till webbdesign för småföretag.
Vanliga frågor om tillgänglighetsdirektivet
Gäller tillgänglighetsdirektivet mitt företag?
Ja, om ni säljer till privatpersoner via en webbutik eller app och inte är ett mikroföretag. Ett mikroföretag har färre än tio anställda och högst 2 miljoner euro i omsättning eller balansomslutning. Har ni en informationssajt utan köp, eller säljer bara till företag, gäller lagen troligen inte er sajt.
Måste en B2B-sajt följa tillgänglighetslagen?
Nej. Lagen gäller tjänster som är avsedda för konsumenter. En sajt som bara säljer till företag omfattas inte, men tillgänglighet är ändå bra för användarna och för SEO.
Vad är en tillgänglighetsredogörelse, och behöver vi en?
En tillgänglighetsredogörelse är en sida som beskriver hur tillgänglig en webbplats är och vilka brister som finns. Den krävs av offentliga aktörer enligt DOS-lagen. Ett privat företag som omfattas av tillgänglighetslagen ska i stället ge information om hur tjänsten uppfyller kraven, till exempel i köpvillkoren eller på en egen sida.
Räcker det med ett tillgänglighetsverktyg som läggs på sajten?
Nej. Verktygen ändrar inte själva koden, och det är där de flesta felen sitter: menyer som inte går att nå med tangentbordet, formulär utan etiketter och bilder utan text.
Vad kostar det att göra hemsidan tillgänglig?
Det beror mest på hur sajten är byggd i dag. I ett nytt projekt kostar det nästan ingenting extra om det finns med från början. En äldre sajt med många brister i mallarna kan vara billigare att bygga om än att laga. Läs mer i vad en hemsida kostar.
Vad är skillnaden mellan tillgänglighetsdirektivet och tillgänglighetslagen?
Direktivet är EU:s regel, som gäller för alla medlemsländer. Lagen är hur Sverige har fört in direktivet i svensk rätt. Det är lagen som gäller för svenska företag och som PTS har tillsyn över.
Sammanfattning
- Tillgänglighetslagen gäller sedan 28 juni 2025 och bygger på EU:s tillgänglighetsdirektiv
- Den gäller främst e-handel och vissa andra tjänster till konsumenter, inte B2B
- Mikroföretag med färre än tio anställda och högst 2 miljoner euro i omsättning eller balansomslutning är undantagna
- En informationssajt utan köp omfattas troligen inte, men en onlinebokning med betalning kan göra det
- WCAG 2.1 på nivå AA är vägen till att uppfylla kraven, och WCAG 2.2 är klokt att följa när du bygger nytt
- Testa själv med tangentbord, zoom och skärmläsare; automatiska test hittar bara en del




