GDPR och cookies hänger ihop, men det är en annan lag som avgör när hemsidan får spara cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation måste besökaren få information och säga ja innan sajten sparar något i webbläsaren, om det inte behövs för att sajten ska fungera. GDPR styr sedan vad som räknas som ett giltigt samtycke och hur personuppgifterna som cookies samlar in får användas.
Det här är ingen juridisk rådgivning. Vi beskriver vad reglerna säger och vad det brukar betyda när en hemsida byggs, och länkar till Post- och telestyrelsen (PTS) och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), som ansvarar för reglerna. Hur cookies passar in bland allt annat en sajt behöver står i guiden till webbdesign för småföretag. Ska ni bygga en ny sajt finns vår tjänst för hemsidor.
Vad är cookies?
En cookie, på svenska kaka, är en liten textfil som en webbplats sparar i besökarens webbläsare. Nästa gång besökaren kommer tillbaka kan sajten läsa filen. Cookies används bland annat för att hålla en inloggning eller en varukorg vid liv, för att räkna besökare och för att visa annonser.
Reglerna gäller mer än cookies. Lagen talar om uppgifter som lagras i eller hämtas från besökarens utrustning, och det omfattar också till exempel webbläsarens lokala lagring och pixlar som läser av besökaren.
Några begrepp är bra att känna till:
| Begrepp | Betyder |
|---|---|
| Förstapartscookie | Sätts av sajten själv, under sajtens domän |
| Tredjepartscookie | Sätts av någon annan, till exempel ett statistik- eller annonsverktyg som sajten laddar |
| Sessionscookie | Försvinner när webbläsaren stängs |
| Beständig cookie | Ligger kvar en bestämd tid, från minuter till flera år |
Vilka lagar gäller för cookies?
Lagen om elektronisk kommunikation (LEK) avgör om en cookie får sparas. I 9 kap. 28 § lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation står att uppgifter får lagras i eller hämtas från användarens utrustning "endast om abonnenten eller användaren får tillgång till information om ändamålet med behandlingen och samtycker till den". Undantagen är lagring som behövs för att skicka ett meddelande över nätet, och lagring som "är nödvändig för tillhandahållande av en tjänst på uttrycklig begäran av användaren eller abonnenten".
Dataskyddsförordningen (GDPR) gäller när cookies används för att behandla personuppgifter, till exempel ett id som följer en besökare mellan sidor. Förordningen bestämmer vad ett samtycke är och vad som händer med uppgifterna efteråt. Artikel 4.11 i GDPR beskriver samtycke som en "frivillig, specifik, informerad och otvetydig viljeyttring".
Myndigheterna har delat upp ansvaret. När IMY kritiserade tre företags kakbanners den 30 april 2025 skrev myndigheten att PTS ensam har tillsyn över LEK, som har särskilda krav för att lagra kakor. Den behandling av personuppgifter som sker efteråt, till exempel analys eller profilering, faller under GDPR, och där är IMY tillsynsmyndighet.
När behövs samtycke till cookies?
Huvudregeln är enkel. PTS skriver: "För att få använda kakor (cookies) på din webbplats måste du först fråga om samtycke." Samtycket ska alltså komma innan cookien sparas. En banner som berättar om cookies som redan har satts räcker inte.
Samtycke behövs inte för nödvändiga cookies. Det mesta annat brukar kräva samtycke:
| Typ av cookie eller verktyg | Brukar kräva samtycke? |
|---|---|
| Inloggning, varukorg, val besökaren själv gör | Nej, om den behövs för tjänsten besökaren bett om |
| Säkerhet och skydd mot automatiserad trafik | Bedöms som nödvändig i många fall |
| Besöksstatistik, till exempel Google Analytics | Ja |
| Annonspixlar, till exempel Meta-pixeln | Ja |
| Inbäddade videor och kartor som sätter egna cookies | Ja, om de sätter cookies som inte behövs |
Tabellen är en vanlig bedömning, inget besked i ett enskilt fall. Det är ändamålet med cookien som avgör, och det kan bara den som vet vad sajten gör bedöma.
Vad räknas som nödvändiga cookies?
PTS definierar dem så här: "Nödvändiga kakor är de som måste finnas för att webbplatsen ska fungera som det är tänkt." PTS lägger till att det inte handlar om vilka kakor du själv tycker är nödvändiga, och nämner insamling av statistik som exempel. Statistik som hjälper företaget att förbättra sajten räknas alltså inte dit, även om den känns viktig för den som äger sajten.
Om besökaren varken klickar ja eller nej gäller enligt PTS att bara nödvändiga kakor får lagras. En besökare som stänger bannern eller bara fortsätter att läsa har alltså inte samtyckt.
Vad ska en cookiebanner innehålla?
Bannern är det vanliga sättet att be om samtycke. Enligt PTS måste samtycket vara "frivilligt, specifikt, informerat och ges aktivt", och informationen ska vara så tydlig och fullständig att användaren förstår vad samtycket innebär. Det brukar betyda att bannern och informationen bakom den tar upp:
- vad varje slags cookie används till
- om cookies kommer från tredje part, och i så fall vilka
- hur länge varje cookie sparas
- att besökaren när som helst kan ta tillbaka sitt samtycke, och hur
Besökaren ska kunna välja per ändamål, till exempel ja till statistik men nej till annonser. Rutor som redan är ikryssade ger inget aktivt samtycke.
PTS skriver att det ska vara lika enkelt att återkalla samtycket som det var att ge det. Samma krav står i artikel 7.3 i GDPR, och IMY upprepade det i samband med besluten 2025. En vanlig lösning är en länk eller knapp i sidfoten som öppnar inställningarna igen.
Vad har IMY kritiserat?
IMY:s tre beslut från 30 april 2025 ledde till reprimander, och de visar var bannrar brukar gå fel:
- ATG hade enligt IMY vilseledande design på sin kakbanner, vilket gjorde det svårt för besökarna att lämna ett informerat och frivilligt samtycke.
- Warner Music gav enligt IMY för lite information om rätten att återkalla samtycket.
- Aller Media behandlade uppgifter utan rättslig grund. Företaget hänvisade till berättigat intresse utan att visa att det gjort en intresseavvägning.
IMY nämner också förvalda kryssrutor och otydlig information eller otydliga val som exempel på dåliga bannrar. PTS har publicerat egna vägledande beslut från sin tillsyn 2022 och 2023.
Måste man ha en cookiebanner på hemsidan?
Nej, inte om sajten bara använder nödvändiga cookies. Bannern finns för att be om samtycke, och nödvändiga cookies kräver inget. Sajten ska ändå berätta vilka cookies den använder, oftast på en sida med cookiepolicy.
Vår egen sajt är ett exempel. Enligt vår cookiepolicy använder vi inga cookies för statistik eller marknadsföring, bara cookies som skyddar sajten och ser till att den fungerar. Därför har vi ingen banner, och policyn listar varje cookie med leverantör, ändamål och lagringstid.
Det är ett val med en kostnad: utan statistikverktyg ser man mindre av vad besökarna gör. En del av det går att följa i Google Search Console utan cookies på sajten, eftersom verktyget mäter sökresultaten hos Google. Hur det fungerar står i Google Search Console.
Hur vet jag om min hemsida använder cookies?
Du kan se det själv i webbläsaren, utan att installera något. Så gör du i Chrome:
- Öppna sajten i ett inkognitofönster, så att tidigare val inte ligger kvar.
- Klicka inte på bannern. Högerklicka på sidan, välj Inspektera och gå till fliken Application.
- Under Storage och Cookies ser du vilka cookies som har satts och från vilka domäner. Titta också under Local storage.
- Gå till fliken Network och ladda om sidan. Där syns anropen till andra domäner, till exempel googletagmanager.com eller facebook.com.
- Klicka nej i bannern, ladda om och jämför. Klicka sedan ja och jämför igen.
Ligger statistik- eller annonscookies där innan du har klickat ja, laddas verktygen för tidigt. Det är vanligt när ett tillägg eller ett skript har lagts in direkt i sidhuvudet, förbi bannern.
Källkoden visar också mycket. Vi hämtade sidan på den gamla webbplus.se, som byggde på WordPress, den 17 november 2026. Koden laddade ett verktyg för cookiebanner, Googles tagg, Ahrefs statistikskript och Meta-pixeln. Om skripten väntar på samtycke syns bara i testet i webbläsaren ovan. Poängen är att en vanlig företagssajt lätt får fyra eller fem externa verktyg, och alla behöver hanteras i bannern.
Hur bygger man in samtycket på hemsidan?
Det tekniska arbetet brukar bestå av tre delar:
- Ett verktyg för samtycke. Det finns färdiga tjänster och tillägg till WordPress som visar bannern, sparar besökarens val och blockerar skript tills besökaren har sagt ja. Hur tillägg fungerar i WordPress står i Skapa hemsida med WordPress eller Lovable.
- Skripten kopplade till valet. Statistik, pixlar och inbäddningar ska bara laddas efter rätt val. Googles verktyg har ett eget gränssnitt för det, consent mode, som tar emot besökarens val från bannern.
- En cookiepolicy som stämmer. Listan över cookies ska spegla vad sajten faktiskt sätter, och den behöver uppdateras när ett nytt verktyg kommer till.
Samlar sajten in uppgifter i formulär gäller GDPR också där, oberoende av cookies. Besökaren ska få veta hur uppgifterna används, vilket brukar stå i en integritetspolicy. Sparas uppgifterna hos webbhotellet behövs ett biträdesavtal, som vi tar upp i Vad är ett webbhotell? Tillgänglighet är en annan lag med egna krav, och den går vi igenom i tillgänglighetsdirektivet.
Vanliga frågor om GDPR och cookies
Måste man ha cookies på hemsidan?
Nej. En hemsida fungerar utan cookies om den inte har inloggning, varukorg eller liknande. Många plattformar sätter ändå någon nödvändig cookie för säkerhet eller drift.
Vad händer om besökaren inte godkänner cookies?
Då får bara nödvändiga cookies sparas. Sajten ska fortsätta fungera, och statistik- och annonsverktyg ska inte laddas.
Räcker det att skriva att sajten använder cookies?
Nej. För cookies som inte är nödvändiga krävs ett aktivt samtycke innan de sparas. Att besökaren fortsätter att surfa räknas inte som ja.
Kräver Google Analytics samtycke?
Ja, när verktyget sätter cookies för statistik. PTS nämner just statistik som exempel på kakor som inte blir nödvändiga för att sajtägaren tycker det.
Vilken myndighet ska jag fråga?
PTS ansvarar för reglerna om att lagra cookies, och IMY för hur personuppgifterna används enligt GDPR. Båda har vägledning på sina webbplatser. Är ni osäkra i ett enskilt fall är en jurist med inriktning på dataskydd rätt person att fråga.
Sammanfattning
- Lagen om elektronisk kommunikation avgör när cookies får sparas, och GDPR vad ett giltigt samtycke är
- Cookies som inte är nödvändiga kräver samtycke innan de sparas
- Nödvändiga cookies är de som krävs för att sajten ska fungera som det är tänkt; PTS nämner statistik som exempel på det som inte räknas dit
- Bannern ska låta besökaren välja per ändamål, utan förkryssade rutor, och samtycket ska gå lika lätt att ta tillbaka
- Använder sajten bara nödvändiga cookies behövs ingen banner, men en cookiepolicy
- Kontrollera i webbläsaren vilka cookies som sätts innan du klickar ja
- PTS och IMY har vägledningen, och en jurist svarar på enskilda fall




